Här följer lite allmän information för dig som är nyfiken på det här med att skaffa hund. Hund är en domesticerad underart av varg. Hunden omnämns ofta som människans bästa vän, 
och finns i många olika raser, vilka i Sverige organiseras av Svenska Kennelklubben, riksorganisation för svenska hundägare. Läran om hundar kallas kynologi. En hund av honkön kallas för tik och dess ungar kallas valpar. Det finns omkring 800 000 hundar i Sverige varav drygt 500 000 är registrerade hos Svenska Kennelklubben. Dessa är fördelade på cirka 600 000 hushåll.
Olika hundraser
En studie ledd av Elaine Ostrander, genetiker vid Fred Hutchinson Cancer Research Center vid University of Washington, har förändrat synen på ålder och släktskap bland hundraser. Deras analyser av mitokondrie-DNA har bland annat visat på att schäfer är närmare släkt till mastiff, boxer och andra typiska vakthundar än de fårhundar de vanligtvis klassificeras tillsammans med. Samma analyser visar också på att raser som greyhound, irländsk varghund, borzoi och sanktbernhardshund bär släktskap med fårhund. Studien resulterar också i att man blir tvungen att omvärdera olika rasers ålder. Raser som tidigare ansetts tillhöra de absolut äldsta som gråhund, faraohund och ibizahund kanske inte är äldre än 150–200 år gamla i nuvarande form.
Att sköta och vårda en hund
Trots att hunden ursprungligen var en typisk köttätare, har den som husdjur anpassats till att äta samma mat som människan och blivit en utpräglad allätare. Ständig tillgång till friskt dricksvatten är ett krav för hundens hälsa. Hundens lägerplats bör inte infekteras av parasiter. Ett tillfälligt bad är inte nödvändigt, men mycket nyttigt och hjälper till att hålla hunden i god kondition samt minskar den fräna lukt som kan orsakas av hundar som hålls inomhus. För unga hundar är en kraftig och närande diet av största vikt. Dels för att ge en kraftig kroppsbyggnad hos medelstora och stora hundraser och dels för att undvika valpsjukan. I allmänhet är det viktigt för hundens psykiska utveckling att den får vistas så mycket som möjligt i människans sällskap. Det hjälper djuret även i intellektuellt avseende och skapar en bra relation mellan hunden och dess ägare.
Tamhundens fortplantning är inte begränsad till någon viss årstid. Men de flesta honor blir brunstiga två gånger om året, vanligen i januari eller februari och i juli eller augusti. När en tik och en hane parar sig med varandra, uppstår en förändring i hanens penis som gör att den sväller upp så att tiken och hanhunden inte kan skiljas från varandra, något som kallas för hängning. Parning kan ibland ske utan hängning, men då brukar tikens möjlighet att bli dräktig betraktas som mindre. Efter dräktigheten, som tar omkring 63 dagar, föds valparna, som de första 9 till 12 dagarna är blinda. Antalet valpar är mycket växlande. Mindre hundraser får i allmänhet en till sju valpar medan medelstora eller stora raser föder mellan 6 och 10 valpar. I två fall (ett i Tyskland och ett i Danmark) var antalet valpar 26. Eftersom tiken kan para sig flera gånger inför samma kull kan valparna i kullen härstamma från olika fäder. Detta syns tydligast när hanarna varit av olika ras. Vid sex veckors ålder kan valparna klara sig utan tikens mjölk. Bäst är att redan tidigare successivt vänja dem vid annan föda. Mjölktänderna börjar komma i 3:e eller 4:e veckan och ungefär vid 6 eller 7 veckors ålder är alla på plats.
Tandömsningen sker i 3:e till 6:e månaden. Med fullbordad tandömsning upphör hundens valpperiod. Mindre raser har vid denna tidpunkt nått sin slutliga storlek. Större raser växer ännu en tid, och de största blir fullstora först under tredje året. Könsmognaden inträder hos hanar vid en ålder av nio till elva månader. Tiken blir vanligtvis könsmogen under åttonde eller nionde månaden. Små och medelstora hundar bör emellertid inte användas till avel innan de nått en ålder av 1½ eller 2 år och större raser inte förrän 3:e året, alltså tidigast vid den 3:e löpningen. Under 3:e eller 4:e året når hunden sin högsta prestationsförmåga i detta avseende och redan under sjätte året förekommer ofta ett avtagande av rörlighet och krafter. Hundens genomsnittsålder beräknas vanligen till 12 år, trots att några individer kan uppnå 18 års ålder och mer. Den äldsta hunden blev 33 år gammal i Sverige.
Familjehundar
De allra flesta hundar är primärt rena familjehundar, som inte har någon annan uppgift än att glädja sin/sina ägare. Studier har visat att hundens terapeutiska påverkning på människor ofta är mer positiv än folk tror. Barn som växer upp med hund i huset lär sig ofta till exempel, att tidigare ta hänsyn. Några hundar har också ibland övriga uppgifter som brukshundar, till exempel som jakthund eller slädhund.
Brukshundar
En brukshund är en hund som per definition används för att lösa olika uppgifter. Många tänker på brukshundar som antingen tjänstehundar eller vallhundar, men den mest typiska brukshunden är en vakthund. Detta är hundar som aktivt eller passivt passar husdjur på bete eller vaktar över egendomar. Det finns både civila och offentliga tjänstehundar. En offentlig tjänstehund kan till exempel vara en militär tjänstehund eller en polishund tränade för olika uppgifter, exempelvis som patrullhund, narkotikahund eller en bombhund. En civil tjänstehund kan vara en servicehund med olika uppgifter, till exempel som blindhund, hjälphund, vårdhund eller terapihund.
Att välja en hundras som passar
Att välja en hund som passar kan vara ett svårt val, om man först har bestämt sig för att bli hundägare. Dessvärre ser man allt för ofta att vissa familjer väljer fel ras, med resultatet att hunden antingen blir missanpassad i sin miljö, omplacerad eller i värsta fall avlivad. De allra flesta som skaffar sig hund ska primärt ha en familjehund, men det finns också de som letar efter den perfekta utställnings-, lydighets- eller brukshunden och som sätter sig extra bra in i blodslinjer, speciella kombinationer och avel. Några är också allergiska mot hundar, något som gör det svårt att ha hund.
När man väljer ras är det viktigt att välja en som passar till ens egen situation, miljö, aktivitets- och kompetensnivå. Det är således både dumt och naivt att tro att alla retriever är lydiga och välanpassade för att grannen har en sådan hund. Sådant kräver kunskap och träning. Likadeles är det dumt att välja en krävande och energisk vallhund om man ska ha en rolig, snäll och balanserad familjehund. Om man däremot är fårbonde och behöver en medhjälpare, är dessa raser kanske ideala. Likadeles är det dumt att välja en typisk jakthund, som en fågelhund, om man inte själv är beredd att träna eller gå långa turer varje dag, även om man jagar ett par veckor på hösten. Energiska hundar passar bäst tillsammans med energiska människor, liksom bekväma hundar passar bäst med bekväma människor. Om man som bekväm människa önskar att skaffa hund för att få ett mer aktivt liv, bör man alltså först lägga om livsstilen och sedan skaffa sig en hund som passar efter att detta har lyckats.
